lättad

Jag vet att detta inte är bra och det jag känner är sinnessjukt - jag kan inte hjälpa det! I flera dagar så har ångesten tryckt ner mig, allt har blivit så mycket värre hela tiden. Jag har inte hittat ljusglimtarna som behövts - det fanns en speciell glimt jag behövde. Fast det blev jag berövad på och jag trodde verkligen att all min lycka skulle försvinna.

Idag kom allt tillbaka - orden, glädjen och skämten. Jag hade haft fel och nu är jag glad för det, jag var enbart paranoid. Jag trodde att jag hade förstört det enda som gav mig lite glädje, jag tänkte på det faktum att alla kanske inte kan alltid - så fel jag hade. Nu kan jag le igen, nu blir jag glad för varje "hej" jag får. Jag tar vara på varje andetag, bokstav och känsla - som om det vore det sista jag fick.

Jag lever i en värld där alla förstör och lever sina egna liv. Jag har en egen vrickad uppfattning om vad jag vill och kan. Jag har aldrig varit riktigt normal, mina tankar är för snevända för att jag ska kalla mig själv normal, fast det är helt okej. Jag har egna tankar som ofta skapar kaos och just nu så flyger alla på små rosa moln - tänk att en människa kan skapa så mycket lycka. Fast jag är rädd, rädd för att en person ska betyda så mycket. Jag bara väntar på den dagen då det krossar mig, när orden betyder mindre och känslorna är så mycket större.

Nu ska jag bevara denna känsla och stoppa undan den,
en dag kanske jag behöver bli påmind om vad vänskap och kärlek är.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0