Jag vill veta vad som gäller, direkt från början så vill jag veta vad det handlar om. Jag vill ha en stämpel på de relationer jag har i mitt liv, allt för att mitt extrema kontrollbehov ska bli tillfredställt. Det behöver inte bara gälla personer utan även situationer. Allt från A-Ö, jag vill ha bra koll.

Om vi säger att jag exempelvis ska träffa en kille, då vill jag veta om det är en dejt, om vi träffas som vänner eller om vi bara ska umgås för att vi inte har något annat för oss. Jag vill inte "vänta och se" som många jag känner säger, jag vill veta nu och inte senare så jag kan förbereda mig på vad jag ska förvänta mig. Är det så konstigt?

Kontroll är min bästa vän, jag måste ha koll på läget vad som än händer. Om något underviker från ett schema så får jag panik, då vet jag inte riktigt hur jag ska hantera allt runtomkring. Det är mycket lättare om man planerar in det som ska hända och går efter det man sagts, inte lika impulsivt kanske men jag mår bra av det.

Det finns bara en nackdel och det är att man kanske inte har lika roligt. Eftersom man hela tiden vill ha kontroll över varje situation så kan man aldrig släppa loss, man blir fast i en mani som tillslut utesluter allt nöje. För att jag inte ska bli en bitter gammal tonåring så släpper jag loss ibland, jag glömmer allt jag borde göra och så gör jag allt jag vill göra. Det är faktiskt ganska underhållande ibland och då har man även något att se fram emot.

Ja, jag vill ha en stämpel på allt. Är du en "bästa vän"? en "vän"? en "dejt"? en "flört"? ett "hatobjekt"? Jag vill veta så jag kan stapla alla klart och tydligt i mitt hjärta. Det blir lättare att möblera om ifall något skulle hända som gör att någon byter fack, det låter konstigt men det är så jag klarar av att leva.