Efter en förmiddag fylld av tomhet, som jag skrev i förra inlägget, så känns allt mycket bättre nu. Det beror kanske på ett sms som gjorde mig glad, ett sms som jag väntat på i snart tre dagar. Så nu kan jag andas lugnt igen - som vanligt så överreagerade jag. Jag brukar göra det om det gäller något som är viktigt för mig. Så nu kan jag andas igen efter att alla nerver har slappnat av igen.

Jag blir lite rädd för det jag känner, för alla tankar som gör mig så glad. Jag vill inte vara beroende av något som kan såra mig så mycket. Jag måste ta en distans från det och betrakta det på håll, det är nog det bästa jag kan göra. Fast just nu lever jag på känslan av lycka, för jag är glad - riktigt glad!!