Det var en morgon, inte så olik denna - dock hade klockan ännu inte slagit fyra slag.
Jag låg i sängen och hade världens alla problem i mitt huvud i hopp om att lösa allt som
gick att lösas halv fyra på morgonen. Jag hade nästan precis kommit hem från en vän, vi
hade haft myskväll; sett på film, lagat god mat och pratat om allt mellan himmel och jord
tills klockan hade blivit för mycket utan att vi hade märkt det.

Plötsligt pep mobilen till och min första tanke var att någon vän ville höra av sig för att
blotta sina känslor efter för många drinkar, det var ju trots allt en lördag. Men det var
något mycket mer, något som berörde enda in i hjärtat. Jag svarade och tillslut så låg vi
där, bredvid varandra i sängen. Vi pratade om kvällen som gått och även om livet som inte
alltid gjorde som vi ville. Klockan slog helt plötsligt fem slag och vi kände båda att det var
dags att sova.

Jag lade mig på sidan i sängen, släckte lampan och blundade, kände att drömmarnas land
inte var så långt borta. Plötsligt kände jag en arm runt min midja och hur gestalten bredvid
mig kom närmre mig - enda tills han låg precis bakom mig. Det kändes annorlunda på
något sätt, som om det var rätt på samma gång som det kändes fel. Fast jag njöt av värmen
från honom, den värme som kunde få hela mig att brinna.
Vi låg så en stund, sedan kände jag hur han rörde på sig igen - lutar sig fram ytterligare.
Han lade sina läppar mot mitt öra och viskade: "Jag har längtat efter dig hela kvällen."

I mitt huvud fanns bara en fråga - är det såhär det känns att vara lycklig?