lite mer seriöst.

"Who doesn't long for someone to hold,
who knows how to love you without being told.
Somebody tell me why I'm on my own,
if there's a soulmate for everyone.
"

När klockan börjar närma sig tider som egentligen skulle spenderas i drömmarnas värld så har jag märkt att det är då min hjärna vill bearbeta allt. Alla tårar som inte har fått komma ut. Alla minnen som sakta förgör mig inifrån och ut. Det är när till och med månen har gått i ide för natten som jag vaknar till och allt blir klarare än någonsin. Det går bara att liknas vid tusen små knivstick rakt i hjärtat. Fast egentligen vet jag inte om det stämmer eftersom jag aldrig varit med om det - men jag tror det hade känts ungefär såhär.

Även fast om jag vet att det alltid blir såhär när jag har varit uppe för länge så ligger jag ändå och lyssnar på musik om krossade hjärtan och självfränder som aldrig hittas. Jag tror att jag försöker förgöra mig själv, innerst inne vet jag att det är jag som är min värsta fiende.

Ikväll orkar jag inte göra något åt det.
Ikväll låter jag tårarna falla mot en nytvättad kudde - i en säng som innehåller för många minnen.
God natt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0