Om man slår upp "Ystadtös" i ett lexikon så hade jag inte blivit förvånad om där var en bild på mig bredvid ordet. För det är precis vad jag är. Jag har aldrig bott utanför Ystads gränser och detta beror inte enbart på att jag inte har haft möjlighet att flytta härifrån - jag har inte velat. Jag älskar Ystad, det är min lilla favoritstad. Även om mitt motto om Ystad alltid har varit; "det du inte vet om dig själv, det vet andra", så har det enbart att göra med en del människor som bor här - inte om själva staden.
Det är klart att jag har drömt om att bo i en annan stad som Malmö, Göteborg eller till och med någon öde stad mitt uppe i fjällen eller på andra sidan jordklotet till och med. Men Ystad har alltid haft en plats i mitt hjärta och även om jag uppskattar att komma härifrån lite då och då så känns det ändå fantastiskt underbart att få komma hem igen. Jag vet att vart jag än bor, i vilken stad jag än befinner mig i och utan betydelse för hur länge, så kommer Ystad alltid att vara "hemma".
Även om jag en dag väljer att lämna Ystad för att bosätta mig och skapa något helt annat på en annan plats. Då vet jag med säkerhet att jag en dag kommer hitta hit igen, hitta hem.

Jag älskade det från början, men sedan slutade jag se på det av en anledning som jag inte minns. Jag hade andra grejer som jag var tvungen att göra när det gick på tv, så jag missade ganska många avsnitt och då ville jag inte fortsätta se det eftersom jag hade missat för mycket. Fast för ett tag sedan så sa min bror att han hade alla tre säsonger på datorn och jag är evigt tacksam för att jag fick dem av honom.

True Blood handlar om vampyrer, intriger, lust, passion och sex - fem saker som jag älskar i serier som jag ser. Jag såg tre säsonger på en vecka och nu är jag helt fast. Jag längtar tills den fjärde säsongen kommer ut, har dock hört på ryktesväg att den kanske inte kommer förrän 2012! Denna serie är inte alls i samma genre som alla andra serier jag gillar, men denna är så fantastiskt bra att jag inte kan göra annat än se den. Jag tycker att alla borde ge den en chans, tänk - ni blir kanske lika beroende av den som jag blev.

pic: weheartit.com

Jag tror att jag precis hade fyllt tio när jag bestämde mig för att jag ville bli lärare när jag blev stor. Enda sedan dess så är det varit den drömmen jag har siktat mot, och nu sitter jag här som en högskolestudent på lärarhögskolan i Malmö. Det blev precis som jag hade tänkt mig, även om vägen hit har känts riktigt lång ibland - men jag kom hit. Jag älskar min utbildning, mina klasskamrater och speciellt min praktik - ingenting har någonsin känts så rätt som det gör nu.
Fast även om lärare alltid har varit min dröm så har jag haft några förgrening mot min väg till det. Ett tag ville jag bli journalist, jag funderade till och med på att söka in till en journalistutbildning i Stockholm. Jag ville även bli fotograf ett tag eftersom jag älskar att fotografera, fast den drömmen dog ganska snabbt när jag insåg att jag inte hade tillräckligt med talang för att lyckas. Den dröm som växt längst, och som fortfarande växer, är att bli författare. Ett av mina mål i livet är att skriva en bok, antingen om mitt liv eller helt skönlitterärt. Fast en bok ska det bli.

Mina drömmar om framtiden har varit ganska enkla, men de har varit mina. Och att veta att jag bara är tre år ifrån att uppfylla min dröm om att bli lärare, det känns bättre än ord kan beskriva. Så man kan säga att jag alltid har vetat vad jag velat bli, och jag har jobbat stenhårt för det.

Om jag bara hade haft en dag kvar på denna jord, då hade jag gjort det bästa av den dagen. Jag hade umgåtts med min pappa och mina bröder nästan hela dagen. Jag hade även berättat saker som jag egentligen inte vågat berätta, speciellt för människor som betyder väldigt mycket för mig. Jag hade erkänt min kärlek till mannen jag håller av, bara för att få det sagt och inte ångra något i efterhand.
Egentligen så hade jag inte velat göra något radikalt utan jag hade varit nöjd med att sitta och titta på solnedgången och veta att jag faktiskt inte ångrar något med mitt liv. Att känna mig nöjd med det jag har gjort är väldigt viktigt, att veta att jag har varit så bra jag bara kan som dotter, syster och vän.
Det är vad som betyder mest i slutändan.

Hayden Christensen - När jag såg honom i Star Wars-filmerna så kunde jag inte tycka annat än att han var riktigt jäkla snygg. Han är riktigt duktig och efter det så har jag varit småkär i honom. Enligt mig så ser han väldigt bra ut och han har även gjort andra bra roller som jag verkligen gillar, bl.a. i Jumper och Factory Girl.

Adam Brody - När jag såg Adam spela den lite nördiga Seth Cohen för första gången så föll jag för honom. Han är en av anledningarna till varför jag alltid har älskat The OC. Han har många saker som jag uppskattar hos män och det är därför jag smådreglar varje gång jag ser honom. Mums säger jag bara!

Robert Pattinson - Här har ni den ultimata mannen. När jag såg honom på vita duken för första gången så svimmade jag nästan. Då spelade han den mystiska vampyren Edward Cullen i Twilight. Från första början så förälskade jag mig i honom. Först trodde jag att det berodde på att han spelade en karaktär som jag älskade eftersom jag hade läst böckerna och sett filmerna. Fast när jag sedan såg honom i Remember me så insåg jag att mycket hade med Robert att göra. Jag hade aldrig sagt nej till denna man, aldrig! Han är den snyggaste mannen på denna jord, han verkar vara väldigt trevlig och ödmjuk och han väljer roller i filmer som får en att älska honom ännu mer. Detta är min ultimata celebriy cruch.

pic: weheartit.com

1. Jag har ett mjukisdjur i mitt nattduksbord som heter Apan Apansson. Jag har haft honom i minst tolv år och än idag kan jag ta fram honom och krama om honom när jag är ledsen. Han innebär trygghet för mig. När jag var yngre så hade jag svårt för att sova ibland, och då var det han som höll mig sällskap och skyddade mig från monstret under sängen. Jag pratar inte om honom ofta, jag vet att det är ganska pinsamt egentligen, men jag skäms inte. Jag tror att alla har något lite halvpinsamt som de har hållt fast vid sedan de var små.
2. Jag har någon i min närhet som lider av ett missbruk. Jag tänker inte hänga ut någon på bloggen, men mina närmsta vänner vet vem det handlar om. Det är något som är väldigt jobbigt, speciellt när personen i fråga inte själv vill erkänna det. Innan skämdes jag, eftersom jag tog på mig skulden för det, men nu på sista tiden så har jag insett att jag inte kan göra något åt problemet. På ett sätt har jag gått vidare och börjat fokusera på mitt liv, men skulden och ångesten finns fortfarande kvar och ibland kan jag knappt hantera den. Det är en balansgång mellan att må bra och inte vilja leva med all ilska, sorg och ensamhet som trycker ner mig. Det är jobbigt men jag har börjat inse att det är bättre att vara öppen med det eftersom det faktiskt hjälper att prata om det.
3. Jag har en liten anteckningsbok där jag skriver ner alla viktiga, känslosamma och personliga saker i. Det är citat från filmer, låtar och böcker, saker som andra människor säger till mig, egna dikter och liknande. Den betyder väldigt mycket för mig och även om jag har texter i den som är över ett år gamla så kan jag läsa dem nu och komma ihåg precis vad jag kände när jag skrev ner det. Jag fick inspiration till denna bok när jag såg "a walk to remember" första gången. Jag tycker att alla borde ha något ställe där de skriver ner saker de vill minnas och sånt som betyder riktigt mycket för en. Det är faktiskt riktigt roligt att ha som minne.

pic: weheartit.com
Jag skulle kunna välja ut nästan varje mening från en av de Coelho-böcker jag har läst och säga att det är mitt favoritcitat. Så mycket älskar jag han sätt att skriva och beskriva. Egentligen så är det omöjligt för mig att välja ett eftersom det oftast är olika från dag till dag - men jag har ett citat, från just en Coelho-bok, som jag nästan kan utantill. Det berörde mig något ofantligt mycket och jag har nog aldrig kunnat beskriva mina egna känslor som detta stycket i boken gör. Det är som om Coelho har läst mina tankar och skrivit ner dem, fast på ett finare och mer realistiskt sätt.

"Kärleken är som en drog. Först kommer euforin och den fullkomliga hängivelsen. Sedan, nästa dag, vill du ha mer. Du har ännu inte blivit beroende, men du tyckte om känslan och tror att du fortfarande kan hålla allt under kontroll. Du tänker på den du älskar i två minuter och glömmer honom eller henne i tre timmar. Men så småningom blir du van vid personen och blir tillslut helt beroende av honom. Då går du och tänker på honom i tre timmar och glömmer honom i två minuter. Om han inte finns i din närhet upplever du samma sak som narkomaner när de inte kan få tag i sin drog.
I det ögonblicket är du, precis som narkomanen som stjäl och förödmjukar sig för att få tag i det han behöver, beredd att göra vad som helst för kärleken."
- Pilar, Vid floden Piedra satte jag mig ned och grät.

Det finns såklart andra citat som jag verkligen älskar, det är precis därför jag har en egen liten kategori på bloggen som heter just "citat". Då jag tycker det finns väldigt kloka människor på denna jord som säger och skriver väldigt kloka och vackra saker, så är det en självklarhet för mig att dela med mig av några av dessa ord som jag tycker bäst om.

weheartit.com

Böcker är en av mina stora passioner, påminner mycket om min relation till musik fast lite mer intensiv. Jag kan rymma från verkligheten med hjälp av böcker - de lockar med mig till intressanta platser som ger mig en liten bit av något helt annat. Det är helt fantastiskt att en bok kan få en att känna så många olika känslor - det är magi.
Jag har väldigt många böcker som jag läser vid olika tillfällen, och jag är en sådan som måste äga de böcker jag har läst. Jag läser gärna om böcker eftersom man uppfattar olika saker varje gång man läser en bok.

Jag är helt besatt av Stephenie Meyer's böcker, Twilight-serien, som har fått mig att känna saker som jag inte trodde var möjligt. Jag har läst alla fyra böcker ungefär åtta gånger och jag älskar dem precis lika mycket varje gång, om inte mer. Hon vet hur man använder ord och meningar för att skapa en känsla av något magiskt. Jag älskar verkligen hennes böcker, de får mig att känna något som jag aldrig har fått känna innan - kärlek.
Fast även om hennes böcker är lite som heliga böcker för mig så är de inte mina favoritböcker. Jag har en favoritbok som jag tycker alla borde läsa. Den handlar om kärlek, meningen med livet och att hitta den man är som person. Den är skriven på ett riktigt fint och elegant sätt som gör att man bara vill läsa mer. Jag älskar allt med Paulo Coelho, författaren till denna bok, men "vid floden Piedra satte jag mig ned och grät" är i en klass för sig själv.
Så läs den, och läs alla andra böcker ni får tag på som ni tycker verkar bra. Man kan ALDRIG läsa för många böcker, man kan bara utöka sitt förråd av fantasier, möjligheter och drömmar. So, start reading!

När det kommer till musik så är jag en allyssnare, eller en periodare som jag själv vill kalla det. Jag älskar en viss musik under en viss tid, sen kan det skifta lite när som helst. Det är sällan jag lyssnar på samma sak i flera månader då musiken går hand i hand med mitt humör. Sedan brukar jag aldrig gillar flera låtar av samma artist eller band, utan jag gillar kanske två låtar med varje eftersom de enligt mig har något speciellt som tilltalar mig.
Det finns dock ett fåtal artister och band som har haft en väldigt stor betydelse i mitt liv, under olika tidpunkter av mitt liv. Bland annat så betydde My chemical romance väldigt mycket för mig när jag var ungefär 14 år - de var min räddning från verkligheten och allt annat som fick mig att hata världen. Sedan hade Mika en väldigt stort plats i mitt musikhjärta när hans debutalbum kom ut - än idag kan jag gå och nynna på hans låtar utan att tänka på det.

Fast även om jag har mycket musik som jag älskar så finns det bara en ultimat person som har varit med mig i snart åtta år. Han har aldrig lämnat mig och enbart tanken på att inte lyssna på hans musik gör mig ledsen. Han är den som har hjälpt mig när män krossat mitt hjärta, när jag har varit så glad att jag inte vetat vart jag ska ta vägen, när jag var kär första gången och genom så mycket annat i mitt liv. Jag har skrattat, gråtit, dansat, varit full och njutit till hans musik - han har funnits där som en bästa vän. Jag pratar såklart om min älskade Håkan Hellström, mannen som fått mig att acceptera alla mina känslor igen.
Jag skulle inte klara mig utan hans musik. Och det är inte bara något jag säger, jag tror faktiskt inte att mitt psyke hade klarat sig utan hans låtar - för de får mig att inte känna mig så ensam, som om det faktiskt finns någon som förstår vad jag känner. Ja, han är viktigast för mig - min underbara Håkan ♥

Jag kommer aldrig glömma när jag satt hemma en jul och slötittade på tv. Jag hade jullov från skolan och jag kan inte ha varit mer än tio år gammal. Helt plötsligt så slog jag på en kanal och där såg jag en vacker julgran framför stora höghus som jag enbart hade drömt om innan. Filmen hette Ensam hemma 2 och staden som denna gran stod i hette New York. Enda sedan den dagen, sen jag såg den filmen, så har New York alltid varit mitt ultimata resmål. Det är ganska löjligt när jag tänker efter men jag började läsa mer om själva staden, allt man kan göra där och jag började hitta den charm som faktiskt omringar staden. New York är nummer ett på min reslista, mitt mål är att åka dit innan jag dör - det hade varit en dröm som gick i uppfyllelse.
Utöver detta resmål så har jag inte något annat specifikt ställe som jag vill besöka. Egentligen vill jag besöka hela världen men om jag bara fick välja fyra ställen, utöver New York, så hade jag velat åka till:
London. Har alltid varit lite smäförälskade i den staden.
Någon stad i Tchad. Enda sedan jag läste om landet när jag gick i fjädre klass så har jag velat åka dit.
Bali. Jacob tipsade om denna ö på Koppen-fikan igår och efter att ha gjort lite research så vill jag sjukt gärna åka dit. Ska vara ett riktigt litet paradis.
Venedig. Att få sitta ensam på en liten balkong och se ut över den vackra staden med ett glas vin i handen och en bra bok som bara väntar på att bli utläst - det är nog en av mina största drömmar om jag ska vara ärlig. Det hade varit helt underbart.

Blir inte riktigt tio av varje, men here it goes.
Så vad gillar jag?
Jo, jag gillar:
- Att umgås med vänner som jag egentligen inte behöver göra någonting med förutom att sitta och ta en kopp te, fixa lite med något speciellt och prata om saker som man behöver dela med sig av. En sådan dag ser ni på bilden ovan, som Terese har tagit.
- Människor som vet vem de är. Jag har själv stora problem med att försöka lista ut vem jag är, därför beundrar jag människor som har gått så långt in i sig själva för att ta reda på vem man egentligen är som individ och som människa i det stora hela.
- Sena sommarnätter sittandes på standen runt en engångsgrill med underbara vänner. Även om jag inte klagar på kylan, eftersom jag kan uppskatta den på ett sätt, så saknar jag ändå de kvällar på sommaren då man cyklade ut några stycken till stranden för att ta ett svalkande kvällsdopp. Saknar sommaren mer än jag vill erkänna.
- Gyrossallad. För er som inte känner mig tycker kanske att detta låter helt sjukt, men de som känner mig vet precis varför denna delikata maträtt hamnar på min lista. Detta gäller dock enbart gyrosen på Triangeln i Ystad - de har sjukt god mat!
- Lediga dagar då jag kan lägga mig i min säng, sätta på bra musik, ta fram en intressant bok som jag vill läsa och bara göra det en hel dag.
- Att vara kär. Även om jag aldrig har haft ett förhållande eller varit lyckligt kär så kan jag inte sticka under stolen med att jag faktiskt tycker om att vara kär till viss del. Det är mest i början, då man känner fjärilarna i magen och vilar på rosa moln. Det känns så enkelt och världen är inte alls lika grå längre. Det gillar jag, att känna hur lycklig en enda människa kan göra en. Jag har bara varit kär på riktigt en gång, och det slutade inte bra, men jag ångrar inte de första tre månaderna jag hade med honom - jag har nog aldrig varit så lycklig i hela mitt liv. De månaderna tackar jag gud för, för de fick mig att inse att jag faktiskt är kapabel till att känna något så vackert som kärlek.

Några grejer jag inte riktigt gillar lika mycket är:
- Falska människor. Det finns inget värre än människor som inte kan stå för sina tankar och åsikter, speciellt inte på bekostnad av andra människor. Att gå bakom ryggen på någon är inte alls okej, men om man då även ljuger om det så gör det allt mycket värre. Nej tack, jag har valt att säga upp bekantskapen med människor i mitt liv som har varit just på detta sätt. Kan säga att jag mår mycket bättre efter att ha gjort det!
- Meningslösa dagar i sängen då jag inte har planerat något utan bara sover bort dagen. De är få, men de finns där.
- Människor som tror de är bättre än alla andra. Usch säger jag bara, kan knappt vistas i samma rum som sådana människor.
- Ensamhet. Även om jag ofta kan vara lite av en ensamvarg och gillar att vara själv så hatar jag själva ensamheten. Att fundera på om jag skulle vara saknad om man försvann - om någon hade tänkt på mig då och undrat var jag hade varit. Jag vet att jag har en familj och vänner som bryr sig, men jag är ändå rädd för ensamheten - att jag ska fastna i ett mörker och inte längre se de ljus som lyser upp min vardag.

Detta är vad jag kommer på just nu, finns så klart mycket mer och det kommer jag säkert på efter jag har publicerat denna lista - men så är det ju alltid. Ni får helt enkelt nöja er med dessa.

Att berätta om mig själv är inte helt lätt, dels för att jag inte riktigt vet vad som är viktigt och mindre viktigt och dels för att där egentligen inte finns så mycket att berätta. To make a long story short - jag är en 20:årig barndoms- och ungdomsvetenskapsstudent som försöker att se livet på ett positivt sätt även om allt i mitt huvud oftast vinklas åt det negativa hållet. Jag bor i en liten stad som har kommit med på kartan tack vare ett, enligt mig, väldigt bra handbollslag och även p.g.a Wallander.
När jag inte sitter på lärarhögskolan i Malmö och pluggar så jobbar jag extra i en bokhandel. Eftersom jag älskar böcker så är det ett perfekt jobb för mig och både själva affären, kunderna och mina underbara medarbetare gör att jag verkligen älskar mitt jobb. Förutom att plugga och jobba så läser jag mycket, lyssnar på musik, fotograferar, umgås med vänner, festar, tränar och fikar.
Ja, just nu är mitt liv ganska enkelt och rutinmässigt - precis som jag vill ha det.
Detta är mitt liv. Detta är jag.

Ovan ser ni en lista som jag hittade och gjorde om lite. Den är ganska enkel och jag ser den mest som lite rolig tidsfördrift. Jag har märkt på många av de bloggar jag följer att listor är något som är väldigt populärt för tillfället. Jag tänker inte vara sämre än någon annan och därför tänkte jag besvara dessa frågor och uttalande, en dag i taget.
Tar antingen Dag 1 idag, eller imorgon - får se vad jag känner för.
Peace out.