en tyst minut.

Igår berättade mamma för mig att Tore (mormors sambo) har dött. Hon vet inte riktigt hur eller när, men det var någon gång förra veckan. Vissa tror att hjärtesorg fick hans hjärta att sluta slå medan andra tror hela olika saker. Jag tror att tomheten efter att mormor dog inte har fyllts av något annat. Tillslut blev det för mycket för honom...

Ikväll ska jag ha en tyst minut för Tore, mannen som var min andra morfar. Han var så mycket som min riktiga morfar inte var och jag vet att han älskade mig lika mycket som jag älskade honom. Även om jag inte har träffat honom på ett tag, mormors död tog knäcken på honom, så har jag inte slutat önska att han har haft det bra. Jag var chockad i början men nu faller tårarna för ännu en i min familj. Även om det inte finns något blodsband så finns där ett kärleksband - ibland är blod inte tjockare än vatten.

Tore, jag saknar dig!
jag kommer alltid älska dig,
& jag hoppas att du har funnit ro nu♥

Mormor & Tore♥

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0