sängen väntar

Jag kan inte sitta uppe längre, livet är helt enkelt för ledsamt. Den jag antagligen är kär i, han är kär i någon annan. Den framtid som jag en gång såg så klart, den har helt försvunnit in i en grå dimma. Ja, allt är ganska förvirrande. Just nu kan jag inte tänka alls, de tankarna som en gång förgörde mig börjar komma tillbaka.

Jag behöver verkligen sömn.
God natt!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0