Sp3c, ibland saknar jag det mer än något annat.
I våras tog jag studenten - jag gick ut på trappan med en fantastisk klass och skrek så högt jag kunde: "För vi har tagit studenten, för vi har tagit studenten, för vi har tagit studenten - Fy fan vad vi är bra!!".
Nu har det gått ungefär fem månader och när jag tänker tillbaka på de tre året på gymnasiet så kan jag inte undvara en liten tår som faller ner för min kind. För det var tre underbara år, det sista året som gått har varit det bästa året i mitt liv.
Jag kommer aldrig glömma alla lektioner som ibland innehöll mer prat och skratt än just stunder då vi skulle lära oss nya saker. Fast även om vi kunde vara väldigt högljudda så kunde vi alltid lägga på en seriös min när det väl gällde - vi såg skillnad på lek och allvar. Även om alla lektioner inte var underbara så saknar jag att gå till en mattelektion för att lära mig om andragradsektvationer eller till en filosofilektion med Gerth för att prata om meningen med livet. Det var så mycket olika saker som hände, så mycket att ta in. Jag saknar alla lärare som har inspirerat mig, alla tysta stunder på skolan när jag tänkte på vad som skulle hända härnäst och framför allt saknar jag min klass.
Det är inte många som kan beröra mig som mig klass har gjort. Alla skratt, tårar och hemligheter som vi har delat med varandra - it doesn't get better than that.
Jag har träffat två av mina bästa vänner på gymnasiet och jag har även mött andra underbara människor som har förändrat mitt liv för alltid. Det är de som har gjort mig till den jag är idag - någon som för första gången tror på sig själv.
Jag saknar även lärarna. De arbetade för vår skull och de var mina stödpelare. Jag kom kanske inte överens med dem hela tiden, men de svek aldrig en när man behövde hjälp - de var som ens extra mammor och pappor.
Jag saknar allt, till och med läxorna.
Jag saknar att gå upp allt för tidigt på morgonen och gå till skolan.
Jag saknar miljön och säkerheten som skolan gav.
Jag saknar lärarna och mentorerna som alltid fanns där.
JAG SAKNAR SP3C!
ovan: förfest innan Öja. Jag, Annika och Erika
nedan: Katta i skolan, Jacob och Joel i bakgrunden
ovan: Filmkväll med Aggiie och Vicky - två av mina bästa vänner.
nedan: På Hennys 19:års fest. Jag, Katta och Aggiie
ovan: Studentdagen - lunch på Bröderna M
nedan: Studentfoto på världens bästa klass!
Nu har det gått ungefär fem månader och när jag tänker tillbaka på de tre året på gymnasiet så kan jag inte undvara en liten tår som faller ner för min kind. För det var tre underbara år, det sista året som gått har varit det bästa året i mitt liv.
Jag kommer aldrig glömma alla lektioner som ibland innehöll mer prat och skratt än just stunder då vi skulle lära oss nya saker. Fast även om vi kunde vara väldigt högljudda så kunde vi alltid lägga på en seriös min när det väl gällde - vi såg skillnad på lek och allvar. Även om alla lektioner inte var underbara så saknar jag att gå till en mattelektion för att lära mig om andragradsektvationer eller till en filosofilektion med Gerth för att prata om meningen med livet. Det var så mycket olika saker som hände, så mycket att ta in. Jag saknar alla lärare som har inspirerat mig, alla tysta stunder på skolan när jag tänkte på vad som skulle hända härnäst och framför allt saknar jag min klass.
Det är inte många som kan beröra mig som mig klass har gjort. Alla skratt, tårar och hemligheter som vi har delat med varandra - it doesn't get better than that.
Jag har träffat två av mina bästa vänner på gymnasiet och jag har även mött andra underbara människor som har förändrat mitt liv för alltid. Det är de som har gjort mig till den jag är idag - någon som för första gången tror på sig själv.
Jag saknar även lärarna. De arbetade för vår skull och de var mina stödpelare. Jag kom kanske inte överens med dem hela tiden, men de svek aldrig en när man behövde hjälp - de var som ens extra mammor och pappor.
Jag saknar allt, till och med läxorna.
Jag saknar att gå upp allt för tidigt på morgonen och gå till skolan.
Jag saknar miljön och säkerheten som skolan gav.
Jag saknar lärarna och mentorerna som alltid fanns där.
JAG SAKNAR SP3C!
ovan: förfest innan Öja. Jag, Annika och Erika
nedan: Katta i skolan, Jacob och Joel i bakgrunden
ovan: Filmkväll med Aggiie och Vicky - två av mina bästa vänner.
nedan: På Hennys 19:års fest. Jag, Katta och Aggiie
ovan: Studentdagen - lunch på Bröderna M
nedan: Studentfoto på världens bästa klass!
Kommentarer
Trackback
