Såhär glad är jag denna morgon. Ser tillgjort ut, men så är det inte.
Har äntligen fått sova ut och nu ser jag världen på ett helt annat sätt.
Är inte det underbart?

Har precis ätit frukost och ska snart börja packa ihop lite grejer hemma.
Först stranden med Therese, sen fotboll ikväll. YA-cup final. Tomelilla mot BW90.
Det känns inte som om denna dag kan bli bättre.
Är inte livet underbart?

Peace out.

För tillfället så kan jag inte gå eftersom jag har sjukt ont under mina fötter.
Fast jag får skylla mig själv, jobb i två dagar + lite fest igår. Inte så smart.
Dock så ångrar jag inte att jag hängde på igår, det blev en sjuk kväll. Sjuk.
Jag brukar ha roligt när jag umgås med mina vänner men gårdagen var speciell.
Jag vet knappt själv vad som hände, förutom att alla som var med gjorde kvällen underbar.

Nu ska jag vila lite, är ledig imorgon och på fredag.
Detta innebär att jag ska ligga på stranden om det är fint väder,
åka in till Malmö om det är molnigt och städa om det regnar.
För en gångs skull har jag en plan. Det känns bra. Riktigt bra.

Hoppas att ni njuter av sommaren.
Silar sand genom tårna. Badar tills både fingrar och tår är som russin.
Låter solens värme stråla på er. Men även njuter av skuggan ibland.
Dricker kalla drycker och dansar tills fötterna knappt orkar med längre.
Jag hoppas ni njuter. För det gör jag.

Idag blev det en trip till Åhus med Therese, vi hälsade på Marcus.
Det var riktigt trevligt, slutade i vattenkrig. Tjejerna vann.
Ja, det var verkligen varit en riktigt trevlig dag,
Therese och jag har hunnit med mycket. Alltid lika kul att umgås med henne.
Nu ser jag film, sen ska jag sova. Imorgon har jag mycket att göra.

Här har ni en del av min midsommar.
Trevligt folk, ytterst god mat och många skratt under lekarna.
Lekarna var sinnes, har inte haft så roligt på sjukt länge.
Det var "lapp-leken" där man skulle sätta ihop sig själv med de andra,
exempelvis fick jag stå mage-mage, hals-hals och hand-lår med samma tjej en gång.
Så intim har jag inte varit med någon på ett tag, men roligt var det.
Tack till de som gjorde denna kvällen riktigt rolig!

Det finns inget bättre än att ligga i sängen och njuta av en lugn och molnig dag.
Jag har sett film, njutit av en god lunch och bara varit.
Ibland behöver man det. Bara vara. Utan något komplicerat.
Jag tror det är bra för själen, att få ta igen sig. Rogivande.
Nu ska jag fortsätta med det jag håller på med. Njuta av dagen.

Efter att ha lyssnat igenom det nya albumet med samma namn som artisten,
så måste jag säga att jag är mer förälskad nu än någon gång innan.
Det är samma ljusa men ändå raspiga röst, med liknande texter som berör.
Albumet släpptes nyligen och jag älskar det redan,
även om jag bara har lyssnat igenom det två gånger.
Ni borde verkligen checka in detta album, ni kommer nog inte ångra er.
Speciellt inte om ni älskar kärleksfull musik, som gjort på lugna andetag.
Favoriter på plattan:
Holecene
Minnesota, WI
Towers

"Mika. Du är speciell för mig.
Varje samtal med dig är speciellt.
Jag vill somna i din famn."

Även om detta sms inte kom från den jag ville ha det från mest, så blev jag ändå glad när jag fick detta. Det kom från en vän som förmodligen var lite för berusad för sitt eget bästa. Men som många andra så vågade han skriva detta då, något som han i vanliga fall inte skulle våga säga. Det var ärligt och snällt - precis som alla andra sms han skickade inatt.
Det värmer att veta att jag faktiskt betyder något för någon, även om den jag verkligen tycker om inte känner någonting för mig. Detta gör mig glad. Trygg. Och lite småkär. Inte i mannen som skrev detta, men inte själva orden som får mitt hjärta att må bra. Han är en bra vän, denna man. Någon som har lyssnat på mig så länge vi har känt varandra, verkligen lyssnat. Som en äkta vän.

Denna kväll har varit ganska blandad,
vet inte riktigt hur jag ska förklara den.
Det ironiska är att denna midsommar slutar precis som förra,
vet inte om jag ska skratta eller gråta åt det.

Jag är så tacksam för att jag har vänner som Stahaijna(Elin),
som får mig att le även om marken under mig håller på att förstöras.
Ibland är det svårt för mig att stå på mina egna ben,
då är jag evigt tacksam för de vänner som håller upp mig.
Ikväll insåg jag att jag faktiskt har vänner som verkligen bryr sig,
som skulle flytta berg för mig.
Sen finns det vissa som inte skulle göra det,
vilket jag också började inse ikväll.

Jag tackar Elin, Cia och Micka som anordnade denna kväll,
jag hade faktiskt roligt även om humöret inte var på topp.
Och tack till alla nya människor jag träffade.
Och ett extra tack till min älskade pappa,
som hämnade mig och lyssnade på mig hela vägen hem.
Tack till de som gjorde kvällen till något bra.

Såhär festlig är jag efter några timmar på jobbet.
Mer festligt blir det inte, trots lill-lördag och allt.
Jobb imorgon, stress imorgon - mycket som måste göras.
Festligt!

Din blick. Den som gör mig så generad som jag hatar att bli, när jag knappt kan yttra ett ord utan att bli helt röd i huvudet. När jag får vända bort min egen blick eftersom jag är rädd för din. Det känns som om du ser in i min själ. In i min existens. Det gör mig rädd. Och lycklig. Precis på samma gång.
Det är vad jag saknar mest just denna kväll. Att inte få titta in i dina ögon några sekunder för att sedan titta på en punkt precis ovanför eftersom jag inte klarar av ögonkontakt med dig för länge. Det blir för uppenbart. Inga fler hemligheter. Därför vänder jag bort huvudet, försöker rymma. Men du fångar upp mitt huvud i rörelsen och med din ena hand så för du försiktigt tillbaka mitt ansikte. Så tittar vi på varandra igen. Jag ser hur du frenetiskt försöker läsa mina tankar, på samma gång som ditt leende avslöjar dig.

Hur mycket du än försöker, natt efter natt, så kommer du aldrig kunna förstå. Mina tankar kommer aldrig bli dina. Jag kommer aldrig berätta för dig att varje ensam natt i sängen går åt till att tänka på dig. Att tårarna faller när jag tänker på den kärlek jag känner för dig som aldrig kommer bli besvarad. Att jag kan vakna mitt i natten av ensamhet eftersom du inte är här. Tanken på att du kanske är med någon annan. Att någon annan får kyssa dig, hålla din hand och vara med dig. Du kommer aldrig kunna läsa mina tankar och jag kommer aldrig berätta för dig.

Jag önskar ofta att din blick såg min själ på riktigt. Verkligen såg den. Den ljusröda färg som den har, som du har skapat av små färgklickar. Utan att du vet om det. Allt hade varit lättare om du såg allt själv, om jag inte hade behövt säga ett ord. För jag kan inte sätta ord på det, allt som jag känner. Jag är sämst på det. Ibland känns det som om du förstår, utan att vi säger någonting. Ibland känns det som om du söker i blindo.
Din blick gör mig förvirrad och hur mycket jag än försöker så kan jag inte läsa den. Men jag försöker om och om igen. Jag vägrar ge upp. Jag tror jag har sett något, någon gång. Kanske omtanke. Eller vänskap. Kanske till och med kärlek. Men jag vet inte. Är inte helt säker. Men jag låtsas ibland, att jag sett allt jag vill se. Det gör vardagen lite mer färgglad. Precis som min själ när jag söker din blick och hittar den. Där i mörkret bredvid mig.

Här har ni min nya bästa vän.
Ni kan kalla honom Koftan.
Jag lever i den just nu,
köpte den på rea för 100kr - ett riktigt kap.
Jag älskar den!

Älskar låten och älskar videon till den.
Nytt, modernt och helt underbart.

Jag funderar på att ta en paus.
Från denna blogg, ja från hela mitt liv.
Hade jag haft råd så hade jag suttit på ett plan mot andra äventyr.
Fast det är som det är.
Dock behöver jag nog skärma av mig lite, detta håller inte.
Vi får se hur det känns imorgon,
just nu har jag bara en klump i magen som inte vill försvinna.
Det gör ont, hela tiden.

Har ni inte lyssnat på dessa innan, gör det i så fall.
Detta är en av mina favoriter med dem.
Sedan måste jag även påpeka att sångerskan, Taylor Momsen,
är så sjukt jäkla snygg. Och hennes röst är speciell på ett ytterst magiskt sätt.

Bakis. Trött. Glad. Ledsen. Förvirrad.
Så ser denna dag ut,
får uppdatera när jag har bearbetat allt.

Vad jag bryr mig om nu är att du kommer nära mig,
även om det är försent att älska dig.
Vad jag bryr mig om nu, är att från samma säng,
lyssna till samma regn.

Vad jag bryr mig om nu är att få ut dig ur skallen,
är att aldrig ge hela hjärtat för kärlek igen,
den tar slut från kyss till kyss.
Vad jag bryr mig om nu är att aldrig ge hjärtat rakt ut.

Vad jag bryr mig om nu är att du ligger vaken,
i morgontimmen när regnet slår mot fönstret
och det låter som om det går på dig
Vad jag bryr mig om nu är att du då ser det,
hur smutsigt livet blivit.

Och vad jag bryr mig om nu är att se din blick så sårad,
när alla löften klingar falskt, nästa gång du lovar någon allt.
Vad jag bryr mig om nu är dina armar om mig,
även om jag vet att jag måste glömma dig

Vad jag bryr mig om är att se dig gråta,
för jag har gråtit och du ringde aldrig.
Vad jag bryr mig om är att se som i slow-motion
när du går sönder inuti, så som jag gjorde nyss

Vad jag bryr mig om är att höra dig andas,
veta att du är nära.
Förlåt, nu slutar jag.

Här har ni titelspåret på Melissa Horn's nya album som släpps den 14 september detta året.
Jag längtar redan. Efter hennes texter, hennes röst och hennes känslor.
Hon är så grymt bra och denna låt får albumet att verka riktigt lovande.

Dessa foto tog jag för fyra år sedan,
det var första gången jag insåg hur mycket jag älskade att fotografera.
Gick en kurs som hette Digitaltfoto på gymnasiet,
en kurs som jag älskade från första stund.
Det var enda gången jag tyckte det var okej att gå upp sju på morgonen,
lektionen var mellan 8 och 12 varje torsdag - de bästa fyra timmarna varje vecka.

Denna dag har varit perfekt. Helt jäkla perfekt.
Förutom att jag har sett en bra film och fyndat på stan,
så har jag även fått reda på resultatet på den sista tentan som jag lämnat in.
Jag klarade det. J-A-G K-L-A-R-A-D-E D-E-T-!
Jag fick godkänt, vilket innebär att ett år på högskolan är över.
Jag måste säga att jag är stolt över mig själv,
ett år utan att ens behöva andas omtenta. Bra rakt igenom.

Detta ska firas, nu började mitt sommarlov på riktigt.
Skolan börjar 5/9 igen, tills dess är det lycka som gäller.
Vill även säga tack till alla som har stöttat mig,
hade inte klarat detta utan er.
Ett speciellt tack till underbart vackra Marie,
utan din hjälp så hade jag nog dött av stress inför varje tenta.
Tack alla! ♥

Just nu är jag halvdöd. Vet inte riktigt varför.
Uppdatering kommer imorgon. Finns dock inte så mycket att uppdatera om.
Nu ska jag sova. Känns som om hela jag har blivit slagen.
Kroppen är helt mör och öm.
Naddi!

Jag vet inte varför men jag älskar denna låt
och videon är ju helt sjuk. Så grym!
På lördag ska jag se Panda Da Panda,
men även andra väldigt bra band.
Ska bli helt underbart, maybe I'll see you there.

Just nu sitter jag och tittar på Pelle Svanslös,
julkalendern som gick på tv för några år sedan.
Jag älskade denna när jag var yngre,
därför fick jag nostalgi och ville se om den.

Det är underbart att få bli barn igen i några timmar,
känns som om alla problem försvinner en liten stund.


Här har ni första avsnittet av Pelle Svanslös.

Ikväll var det fotboll som gällde, IFK Ystad mötte Gylle på bortaplan.
Tyvärr blev det förlust med skamliga 6-2 om jag inte har helt fel för mig.
Nu är det dags att glömma detta och fokusera på nästa match som är redan på fredag.
Bättre lycka nästa gång, som man brukar säga.

Borde kanske sova nu?
Det låter som en bra idé, inte lika lätt att utföra.
Fan, hatar detta.

Ligger i sängen och lyssnar på lugn musik som Bon Iver, Mumford & Son och Regina Spektor.
Borde egentligen sova eftersom jag ska upp fem imorgon,
dock känns drömmarnas land väldigt långt borta.
Därför tänkte jag ligga och lyssna på bra musik en stund till
och fundera på allt som finns i mitt huvud nu. Så mycket. Så komplicerat.
Ibland hade det varit lättare att inte tänka, tyvärr har jag ingen av/på-knapp.
Det borde någon uppfinna, ja jag tänker åta mig detta projekt imorgon.
Nu ska jag fortsätta njuta av musiken.

Idag var det amerikansk fotboll som gällde, Y-town Rockets mötte Limhamn.
Tyvärr blev det förlust, men det var en intressant match.

Nu ska jag hem till Therese, vi ska ha myskväll.
Peace out.

Lyssnar på denna på repeat och önskar att allt vore annorlunda.
Jag är bakis och har ångest, precis som det brukar bli mot kvällskvisten dagen efter fest.
Varje ord i denna låt bränner ett hål inom mig,
finns bara en sak jag vill ha nu - något som jag aldrig kommer få.
Men en vän har fått mig att förstå att jag måste säga som det är,
hur ont det än kommer göra. Det funkar inte såhär längre.

Men ikväll tillåter jag mig själv att känna,
tårarna faller och det känns bra på något sätt - som en lättnad.
Jag är inte helt tom, hjärtat finns fortfarande kvar.
Det är en liten trygghet i allt detta osäkra.

'





Sen blev det dimmigt och mycket dans på Öja med underbara personer.

För två år sedan var det jag och mina underbara vänner som stod på trappan och skrek.

Förra året var det Elins, en kär väns, tur att sjunga om studentens lyckliga dar.

I år är det några andra underbara vänner som ska lämna grundskolan efter 12år.
Hanna, Kim, Elna och Ellen kommer idag att springa ut på trappan, skrika och vara lyckliga.
Jag ska stå längst fram och välkomna dem ut, med en blomma och en enorm kram.
De förtjänar det, för de har klarat det. Precis som vi gjorde en gång i tiden.
Känner fler som tar studenten idag men dessa fyra ska jag hänga blommor på,
då de är de jag har kommit närmst på sista tiden.
Grattis till alla studenter!

En gång trodde också jag,
att jag kunde klara mig ensam
----
Försöker memorera allt du säger -
jag vill ju vara den, som lyssnar på,
allting som du håller kär
Jag vill ju vara med där
----
Och håller vi ut tills solen går upp igen, älskling jag -
lovar dig en vacker dag!
En dag då allting blir bra!
----
Oh vad han är fin, hans ögon lyser - de ser rakt genom mig
Hans blick vill ha mer - jag ger, sen får jag tusen tillbaks
----
Vi hjälper varandra våga leva,
säger "du kan vara stor! jag rymmer dig!"
Bekänner att jag är rädd för mörkret,
vill du gråta med mig?

Att sitta i soffan och lyssna på regnet samtidigt som man ser på tv, det är helt underbart.
Att nästan känna varje vibration från varje regndroppe som träffar rutan precis bredvid där jag sitter.
Lugnet som ligger över staden, som i en dvala.
Det är så underbart. Så vackert.
Det enda som saknas nu är mannen jag håller av.

Nu har det äntligen släppts och jag skulle vilja påstå att Timbuktu har gjort det igen.
Detta är ett verkligt, känslosamt och riktigt bra album.
Har ännu bara lyssnat igenom det en gång men har redan fastnat för mer än en låt.
Till skillnad från allt annat han har gjort så skiljer detta sig på något sätt,
svårt att förklara varför men det handlar om dagliga problem
samt ämnen som dyker upp hela tiden runt omkring oss. Något mer medvetet.
Verkligen ett album alla borde checka in.
Favoriter på plattan:
Sagoland
Malmö(fest. Chords)
Allt grönt
Dödsdansen
Dansa(feat. Jan Lundgren och Duo Panacotta)

Känns inte helt okej att vara uppe nu,
men ska till gymmet och se hur allvarligt skadad ryggen är.
Sträckte den för någon dag sedan,
så har inte kunnat träna eller vara på gymmet på två dagar.
Dags att komma igång igen.

Jag kan inte hjälpa det men jag dör lite när jag ser denna,
så underbar! Jag längtar redan!!

Snart är det dags för Koppen-fika med Marie, sen får vi se vem mer som kommer.
Gud vad jag älskar Koppen, ett gammaldags-ställe där tiden bara flyger förbi.
Om ni någon gång ska fika i Ystad så tycker jag verkligen att ni ska gå hit,
ni kanske t.o.m ser mig sitta där i ett av hörnen. Hälsa vet jag.

Nu kallar duschen, sen ska jag nog slå till med en milkshake på Koppen.
Det förtjänar jag.
Senare idag kommer en vän till mig, sen får vi se vad som händer.
Peace out.

Idag hittade jag en massa gamla foto, som ni säkert har sett innan men jag visar dem igen.
När jag tänker tillbaka så minns jag hur lycklig jag var när varje foto togs.
Det känns underbart att ha minnen som dessa, som jag kan plocka fram när jag är ledsen.
Det känns tryggt. Hemtrevligt. Kärleksfullt.

Jag har världens bästa vänner.
Hur ofta jag än träffar dem och hur mycket vi än bråkar, skrattar eller gråter tillsammans.
De är underbara och helt fantastiska.
Punkt slut.
♥

I lördags hade jag, Marie, Johan och Patrik lite myskväll.
Det blev tacos, film och mycket musik.
Vi såg Due Date, gud vilken rolig film - den var riktigt bra.
Det var en underbart trevlig kväll
som slutade med att jag däckade hemma i sängen vid halv ett.

You say that you're lonely
Well so am I
So let us fall asleep
And meet up tonight
I used to believe in faith
You've made me believe in fairytales

Two worlds in our hands
If you believe I can pretend
Now is every night and day
When tide is over I'll still be yours
We can't let surroundings grow bigger than us
I do need you to stay mine
♥

Jag vill sluta tänka.
Vill vara hjärtlös.
Och kall.
Ja, det vill jag.
Det hade varit bättre än detta,
så mycket bättre.

Jag älskar verkligen detta fotot.
Det är jag och min lillebror, på min studentdag.
Sedan är detta nog det enda foto jag har på mig och Max nu när vi inte är små längre.
Min älskade lillebror, ord kan inte beskriva hur tacksam jag är för att jag har dig.
Max och Kim, mina bröder, det är ni som skyddar mig - vad som än händer.
Det är äkta syskonkärlek. ♥

Detta är helt klart en ny favorit, har ni inte hört honom innan så tycker jag ni ska det.
Älskar hans röst och rytmen i musiken, sedan är texterna helt fantastiska.
Andra favoriter förutom denna är;
I need a dollar
Loving you is killing me
Mama hold my hand

Sitter i sängen och har precis börjat skriva på min tenta,
den ska vara på minst 6 sidor och den ska vara inlämnad innan 00.00 inatt.
Jag hoppas att ni håller tummarna för att jag ska klara detta,
vill inte kugga på sista grejen nu innan sommarlovet.
Dock så ser jag nu att det kanske inte riktigt går som jag vill.
Utöver detta så gör det ont när jag sitter eftersom jag brände mina skinkor igår,
och jag har ingen lust för detta alls.

Usch, snälla låt mig klara detta!

Som många av er redan vet så har jag börjat på GI igen. Det är något som verkligen funkar för mig och jag trivs med det. Det var någon som frågade här i bloggen hur en dag ser ut för mig med GI, träning och allt annat. Och även om jag inte saknar bröd, pasta, potatis och annat som jag inte får äta. Därför tänkte jag besvara dessa frågor nu.

En vanlig dag för mig(varierar ju såklart därför tar jag bara en dag i mängden):
04:30 - vaknar och tar på mig träningskläderna.
05:00 - cyklar till gymmet och tränar i ungefär 1-1½ timme.
06:30 - äter två stekta ägg till frukost.
07:00 - duschar, klär på mig och kollar datorn(facebook, twitter, bloggen, tumblr).
08:00-12:00 - gör något, olika från dag till dag.
12:00 - äter 1½ kycklingfilé i egengjord sås & en stor sallad till.
13:00-18:00 - gör något. går en promenad, umgås med folk, läser, njuter av solen.
18:00 - middag. karrékotlett med blomkålsmos och sallad.
18:30-22:00 - Umgås med familj och vänner, ser på tv.
Sen går jag och lägger mig.

Såhär ser ungefär en vanlig dag ut för mig just nu. Sen är det ju alltid olika från dag till dag, beroende på om jag har planerat in något eller om jag går i skolan/jobbar eller inte. Men detta är på ett måfå.

Sen skulle jag faktiskt vilja påstå att jag inte saknar bröd, potatis, pasta, godis eller annat sånt. Jag älskar kött och sallader är något av det godaste jag vet. Visst kan jag bli sugen ibland, speciellt mot kvällskvisten, men det går oftast över efter ett tag. Gör det inte det så brukar jag alltid ta en frukt eller något annat lätt. Fast annars är det inte så svårt, jag är helt inne på detta spåret och därför tycker jag det är ganska lätt. Visst är det jobbigt att gå upp halv fem vissa dagar, men man vänjer sig och kroppen mår bra av det. När man går på GI så ska man helst träna på morgonen eftersom förbränningen kommer igång redan från början och det är något som är bra när man går på detta.
Sedan ska jag inte förneka att jag nästan skulle kunna döda för enkel mat som pyttipanna, potatisgratäng, tacogratäng och annat där man kombinerar det jag får äta med det jag inte ska äta.

Sedan vill jag bara säga att även om jag säger att jag går på GI så gör jag inte precis som man ska, jag har gjort min diet lite mer personlig i brist på annat ord. Om man är riktigt sträng så får man inte äta rotfrukter alls, men jag kan inte leva utan morötter så jag väljer att äta det. Sedan menar vissa på att man kan äta kall potatis eftersom där är mindre kolhydrater då. Det är iofs sant men jag känner inte att det är rätt för mig. Om jag går på GI så vill jag inte äta något sådant. Men man gör precis som man vill. Jag väljer att äta t.ex. frukt eftersom jag vet att min kropp behöver det, även om GI inte tycker att man ska göra det.

Hoppas detta är svar nog på dina frågor. Undrar du något mer så är det bara att skriva.

Här har ni två foto från min studentvecka,
första är från studentdagen - andra från lärarmiddagen.
Jag får ångest när jag ser foto som dessa, men speciellt dessa två berör mig.
Gud vad jag kände mig söt under denna tiden. Till och med vacker.
Vad hände?
Mormor dog, jag gick in i en depression och började tröstäta.
Jag gick ner ungefär 30kr innan studenten, men de har jag gått upp igen + lite till.
Det känns hemskt att jag har svikit mig själv på detta sätt.

Jag vet inte om det beror på att det är studenttider igen,
eller om jag bara är i rätt fas i livet - men nu har jag börjat komma igång igen.
Jag vill må bra, jag vill att min kropp och själ ska ha det bra.
Därför har jag börjat träna igen, för att må bättre.
Och det funkar redan, efter bara två dagar. Nu hoppas jag att jag kan hålla detta,
men det tror jag - för jag ska lyckas!

Att gå upp halv fem på morgonen för att träna är faktiskt helt okej,
i alla fall för tillfället.
Nu ska jag cykla till gymmet och se om de har öppet,
de skulle nämligen ha lite konstiga tider denna veckan som kommer.
Jaja, det löser sig säkert!
Peace out.