Om man slår upp "Ystadtös" i ett lexikon så hade jag inte blivit förvånad om där var en bild på mig bredvid ordet. För det är precis vad jag är. Jag har aldrig bott utanför Ystads gränser och detta beror inte enbart på att jag inte har haft möjlighet att flytta härifrån - jag har inte velat. Jag älskar Ystad, det är min lilla favoritstad. Även om mitt motto om Ystad alltid har varit; "det du inte vet om dig själv, det vet andra", så har det enbart att göra med en del människor som bor här - inte om själva staden.
Det är klart att jag har drömt om att bo i en annan stad som Malmö, Göteborg eller till och med någon öde stad mitt uppe i fjällen eller på andra sidan jordklotet till och med. Men Ystad har alltid haft en plats i mitt hjärta och även om jag uppskattar att komma härifrån lite då och då så känns det ändå fantastiskt underbart att få komma hem igen. Jag vet att vart jag än bor, i vilken stad jag än befinner mig i och utan betydelse för hur länge, så kommer Ystad alltid att vara "hemma".
Även om jag en dag väljer att lämna Ystad för att bosätta mig och skapa något helt annat på en annan plats. Då vet jag med säkerhet att jag en dag kommer hitta hit igen, hitta hem.