Veckan som gått har inte varit den lättaste. Riktigt jobbig faktiskt. Och idag blev allt
ännu värre. Orkar inte gå in på allting för tillfället. Det gör för ont. Allt bara samlas
inom mig och jag vet inte riktigt vart jag ska ta vägen. Det är för mycket.

Det är dagar som denna då jag saknar min bästa vän extra mycket. Vännen som alltid
har kramat om mig varje gång jag har varit ledsen. Som har bjudit hem mig till sig när
jag inte har velat vara ensam. Hon som fått mig att skratta tusen miljoner gånger.
Just hon.

Men hon är inte här och jag saknar henne. Extra mycket denna kväll.