sanningen.



Det är mitt eget fel,
vad som än hände med mitt hjärta.
För jag har alltid vetat att du inte skulle stanna,
jag blir hellre ensam än lycklig med nån annan.

Sanning. Ett enkelt ord att skriva, ett mycket svårare ord att leva efter. Någons sanning
kan vara en annans lögn, det är just därför det aldrig riktigt är sanningar som yttras utan
tolkningar av det. Fast ibland kan två människor göra ett tyst löfte gentemot varandra
som gör att sanningen mellan dessa två är den samma.
Det är inte alltid lätt att acceptera något som man egentligen vet om men har valt att
förtränga eftersom det gör för ont, men det är en nödvändighet ibland. Gårdagen var ett
sådant tillfällen. På ett sätt gör det ont att tänka på det, på ett annat är det en lättnad.
I nästan två år har jag undrat, förträngt känslor, gråtit, skrattat och ibland nästan gått
under - allt på grund av honom. Nu har sanningen yttrats och den svävar runtom oss
som en dimma som aldrig riktigt kommer försvinna. Både på gott och ont.
Känslan av att kunna prata ut och vara förstådd, att veta att det jag känner inte är
något som inte uppmärksammas, den går inte att beskriva i ord. Att vara nära någon
som förstår, som faktiskt vet och som visar ånger för de felstag den tagit. Det är, och
kommer alltid vara, obeskrivligt.
Ögonen som tittar på mig, verkligen ser mig. Orden som berör och gör mig lika knä-
svag som första gången vi träffades. Läpparna som får hjärtat att slå tusen slag i
minuten. Sorg som blir acceptans och tillslut någon slags lycka. Det var just så det
kändes, när han stod bredvid mig och vi pratade på riktigt för första gången på två år.
Jag skulle kunna återberätta det ur flera olika perspektiv, med hjälp av alla ord som
finns. Fast just nu återlever jag det - om och om igen. Studerar det i mitt huvud, på
något sätt njuter jag, på ett annat är jag lite sorgsen. Sanningen kan såra och även
om den gjorde det natten innan denna dag, är jag tacksam för den. Sanningen har
befriat mig, skänkt mig glädje och gjort mitt hjärta lättare. Detta är början på en helt
ny början, en början som ännu inte har något förutbestämt slut.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0