insta, v.48
Här har ni några fragment som beskriver vad som hänt på sista tiden.
Jag har varit på Emporia för första gången, åkte dit med pappa och jag gillar det verkligen.
Är speciellt kär i Espresso House's inredning - vill bo där! Vi tog en heldag i Malmö då vi
skulle på det omtalade "Slaget i Malmö" på eftermiddagen. Det var Ystads IF som mötte
Lugi och HK Malmö mötte Kristanstad, tyvärr blev det förlust för YIF men Kristanstad
vann. Måste erkänna att mitt hjärta har börjat slå något extra slag för Kristanstad också,
tycker de är riktigt bra - dock är det YIF som gäller always!
När jag inte har varit ledig så har jag suttit på Orkanen och pluggat, har t.o.m åkt in på
lediga dagar för att få något gjort och för första gången ever så har jag faktiskt koll på
läget. Känns riktigt bra, även om det inte är så kul att gå upp lite för tidigt för att ta tåget
in till Malmö. Ska dock inte klaga då jag har haft väldigt fin utsikt från tåget varje morgon!
Utöver det har jag försökt umgås med så många vänner som möjligt. Har varit på fest hos
Stefan och Ann-Sofie ute på landet, var väldigt trevligt och träffade nya människor som var
helt underbara. Sedan har det blivit en hel del tåg-dejter, blir nog så när man pluggar och
sen ska hem - då brukar jag träffa folk jag känner.
Ni som känner mig vet att jag alltid tar mig tid för någon fika, även om det varit ganska
dåligt med det på sista tiden, får bättre mig! Saknar dock Koppen riktigt mycket, var så
skönt och lungt att sitta där - nu vet jag inte vart jag ska gå när jag vill plugga och ha det
lite mysigt.
Såhär ser mitt liv ut nu och det blir bara mer och mer. Snart är det dags för ännu mer plugg
plus jobb innan jul. December är alltid en månad som är väl inplanerad. Imorgon är jag
faktiskt ledig, men ska nog in till Malmö och plugga lite - sen vet jag inte när jag är ledig
nästa gång. Känns som om alla dagar innan julafton är uppbokade, vilket är skönt eftersom
jag älskar att ha saker att göra, men det kommer även vara väldigt utmattande!
white blank page.
Runt mig finns en massa lycka. Vänner som börjar hitta rätt, skapa livet som ska levas
tills det är dags att lämna denna värld. De vet vad de gör och vart de vill hamna, som
om alla pusselbitar börjar falla på plats. En massa glädje och lycka som förgyller deras
vardag. Jag står vid sidan och observerar, tar in allt jag ser - jag hör inte riktigt hemma
någonstans. För varje lyckorus skapas ytterligare ett mörkt hål i mig, en påminnelse om
vad som en gång fanns men som nu är borta. Det gör ont, enda in i själen. Att förklara är
inget alternativ eftersom det inte går att förklara. Det är som att vara inlindat i ett mörker
där jag varken ser eller hör - fast ibland skiner solen igenom och då får jag se, på avstånd,
lyckliga inslag. Delar av liv som aldrig är mitt.
Uppgivenhet och sorg passerar genom mig, ilskan tar också över ibland. För jag är arg, så
jäkla arg hela tiden. Jag blir arg när någon säger att det blir bättre, att jag bara ska glömma.
Ja, det är lätt att säga men det går inte. Hur ska jag kunna glömma något som var mitt allt?
Jag har aldrig varit med om äkta kärlek, i min värld finns det inte på det sättet som många
andra förklarar det. Fast jag har varit nära, smakat på den och känt den ljuvliga aroman.
Det var ingen som sa till mig att eftersmaken skulle vara så stark och svida så mycket.
Hade jag vetat det så hade jag aldrig smakat, aldrig låtit känslan sprida sig i hela kroppen,
låta det ta över allt som jag trodde var mitt eget.
Ibland tror jag att livet hade varit lättare om jag fortfarande varit mitt 15:åriga jag, en
människa som inte brydde sig om kontakter eller bekräftelse från de som var viktiga för
henne. I hennes liv existerade inte möjligheten att bli sårad, hon hade stängt av känslorna
som kunde frambringa sorg fler år innan och den enda smärta hon kände var den hon läst
om i hennes älskade böcker. Ibland saknar jag henne, tjejen som längtade efter framtiden
men som levde i nuet. Fast precis som mycket annat så steg hon åt sidan och lämnade
plats för en annan version av mig, en version som har förändrats för varje skratt, varje tår
och varje situation. Precis som mycket annat är hon glömd, undanstoppat i en låda i hjärtat
som sällan öppnas. Fast ibland tänker jag tillbaka - hittar nyckeln av en händelse, öppnar
lådan och minnas allt som ligger i den. Det är då jag saknar det - enkelheten, den totala
känslan av att inte känna något alls. Ibland, just nu allt oftare, saknar jag just det.
Känslolösheten. Ensamheten. Ett annat jag.
dagarna går vidare.
Så, vad har jag hittat på med sedan jag skrev sist?
Jo, jag har festat en del. Har bland annat varit på en årlig halloween-fest där jag var svarta
damen/Satan/allt möjligt. Precis som alltid så hade jag riktigt jäkla roligt - jag är tacksam
för den gemenskap som finns i den vänskapskretsen. Sedan har jag även festat med några
från klassen - en kväll som slutade med många skratt och en liten bilfärd. Riktigt trevligt!
Jag har även haft tid för några fikor, de som känner mig vet att jag är en riktig fika-tant. Det
är mysigt och väldigt trevligt. Sedan har mitt favoritfik stängt, vilket gjorde att jag var där
nästan varje dag innan de stängde för gott. R.I.P Koppen! Herregud vad jag kommer sakna
det stället - enda sedan jag fikade där första gången så har jag älskat det stället. Sedan
har jag träffat väldigt trevligt folk där - folk som jag verkligen tycker om!
När jag har haft lite tid över så har jag fotat några vänner - i detta fall Emmylie och Frida.
Jag testar mest för att jag tycker det är roligt, att det sedan blir några bra foto - det beror
helt på modellerna! Vill ni se fler foto så gå in på: www.mikalundblad.devote.se
Även om tiden inte är min bästa vän just nu så har jag faktiskt hunnit klippa mig, det var
ett tag sen sist och kände för lite förändring - därför blev det lite färg också. Det har tagit
ett litet tag men nu älskar jag det. Var lite rädd i början eftersom det var lila i vissa ljus,
men sen accepterade jag det och nu är jag in love. Förutom håret så har jag införskaffat
ett nytt läppstift - lite chockrosa and I love it!
Annars har livet bestått av skola, jobb och många myskvällar. Så tråkig är jag.
