Peter Lundblad - Ta mig till havet
Jag tror inte att många skulle gissa att jag verkligen älskar denna låten. Jag kan inte riktigt förklara varför, tror dock att det beror mycket på att musik som just denna spelades mycket hemma hos oss när jag var yngre. Peter Lundblad, Ted Gärdestad och Monica Zetterlund har alltid varit kära favoriter till mig och det beror mycket på att de alla har gjort låtar som lugnar ner mig. Fast oftast lyssnar jag på musik som denna i min ensamhet när jag behöver tänka på saker som andra inte borde eller ska veta. Då låser jag in mig själv på rummet och bli någon annan med hjälp av musiken.

Snoop Dogg - ups & downs/bang out
Snoop har gjort bra musik med andra bra artister, fast när det kommer till det som han har framfört själv så förlorar han mig som lyssnare. Det är helt okej musik, och egentligen skulle jag inte vilja säga att jag hatar det han har gjort, men nu när jag blev tvungen att välja något så blir det han. Jag tycker inte att han har något att säga med sin musik och även om han har bra beats i musiken så är det inget som tilltalar mig.
Denna låt har jag bara valt på måfå, har bara hört den en gång innan. Har knappt någon koll på vad Snoop har gjort eller så, finner inget intresse i musiker som jag inte lyssnar på eller tycker om.

Håkan Hellström - Hurricane Gilbert
För de som har ens en hum om vad jag tycker om för musik vet om att Håkan är min absoluta favorit. Han har varit med mig i många år nu och för varje år som går så skänker han mig bara mer glädje och kärlek. För det är precis vad hans låtar ger mig.
Hurricane Gilbert var den första låten jag hörde med honom och det är även den som har fastnat inom mig mest. Jag älskar allt han har gjort men denna är lite speciell för mig, på något sätt så betyder den mer än vad de andra gör. Det är svårt att förklara, speciellt när jag knappt kan förklara det för mig själv, men detta är min ultimata favorit bland alla favoriter. När Håkan gå upp i toner och sjunger:
"Åh vem tror på evig kärlek, ja vem tror på den nu?
Hur kan dom tro på evig kärlek, hur kan dom tro på den nu Hurricane?"
då ryser jag. Och jag känner mig inte så ensam längre.
Därför valde jag denna låt, även om allt annat han har gjort också är riktigt bra.
Han får en att känna.

Lisa Miskovsky & Lost Patrol - Alright
När jag är ensam hemma så kan jag sätta på denna låt och bara dansa runt i hela lägenheten. Jag ser antagligen riktigt rolig ut, fast det är så frigivande att jag inte bryr mig. Min grannar får skratta om de vill.
Denna låt sprider glädje och skapar spring i benen. Den får mig att känna värme och som om jag skulle kunna klara av vad som helst. Det känns bra, riktigt bra.

James Blunt - Goodbye my lover
Finns inte så mycket att säga. Älskar denna låt och har lyssnat på den tillräckligt många gånger för att kunna sjunga den i sömnen. Den är fantastisk - speciellt texten och det är nog därför jag, helt omedvetet, har lärt mig hela texten.

Lasse Berghagen - Sträck ut din hand
Denna låt spelades på min mormors begravning och den har satt stora spår i mig. Jag mådde riktigt dåligt när mormor dog och det slutade nästan med att jag inte skulle gå på hennes begravning. Men jag gick och jag grät som aldrig förr, fast på ett sätt fick jag säga farväl en sista gång. När denna låt spelades på begravningen så tog jag in varje ord och den passar mormor - hon finns i orden.
Jag älskar denna låt och när jag lyssnar på den så finns mormor med mig. Jag minns begravningen mer än annars, kan till och med urskilja dofter som fanns inne i rummet då. Jag minns precis allting från den dagen. Allting.

Teddybears - Cobrastyle
När jag såg Teddybears på Malmöfestivalen förra året så kände jag inget annat än lycka. Den kvällen var en av de bästa i mitt liv. Jag hade fått reda på, inte så långt innan denna kväll, att jag hade kommit in på lärarutbildningen, jag var nöjd med det jag hade gjort med mitt liv och jag stod bredvid två av mina bästa vänner när denna låten framfördes. Jag minns i mitt halvberusade tillstånd att Elin kramar om mig, ger mig en puss på kinden och säger att hon är glad att vi har blivit så bra vänner. Jag minns hur publiken, inklusive jag, rörde sig som en puls - alla tillsammans på stortorget i Malmö denna stjärnklara fredag. Sista dagen på festivalen, det kändes i luften - en spänning och förhoppning om att allt var möjligt. Den kvällen var det faktiskt det.
Varje gång jag hör denna låt så tänker jag på den kvällen.
Hur vi drack vin på en bänk någonstans på en av Malmös bakgator. Hur vi dansade till varenda ton i varenda låt. Hur jag blev av med både Elin och Angelica men jag brydde mig inte för stunden eftersom jag njöt av magin i luften. Hur jag hittade dem igen och insåg hur lyckligt lottad jag verkligen var. Hur jag kysste en man på stortorget framför för många människor. Så många hur, så många minnen.
Det är en kväll jag aldrig kommer glömma.

Bon Iver - Skinny love
Jag minns en varm famn, varma kyssar och ett vackert leende. Jag minns att jag vaknade upp en morgon och såg honom sitta i min soffa framför min dator. Han såg att jag hade vaknat. Då satte på denna låt och sedan kom han fram till mig, lutade sig ner, gav mig en kyss och sedan viskade han "god morgon" i mitt öra.
Jag har aldrig varit med om att en speciell låt har varit så knyten till en person, som denna låt är till någon. Jag behöver bara höra introt för att jag ska börja tänka på honom. Denna låt får mig alltid att tänka på honom, vi kan kalla honom Mr.M. För mig så är han denna låt, just nu i alla fall.

Miike Snow - Silvia
Jag kan inte riktigt förklara varför denna låt gör mig ledsen, jag känner bara en extrem tomhet inom mig när jag lyssnar på denna. Enda sedan jag hörde den för första gången så har den gjort mig nere och lite smådeppig. Kan som sagt inte förklara varför. Men så är det och jag vet inte hur länge det kommer hålla i, fast just nu börjat tårarna nästan falla när jag lyssnar på denna fantastiska låt som jag faktiskt tycker är underbart bra.

Katrina & The Waves - Walking on sunshine
Hur ledsen jag än är så behöver jag bara sätta på denna låt för att bli glad igen. Det optimala är att vara ensam hemma, sätta på denna låt på högsta volym och sen bara dansa runt - det finns knappt något bättre än det. Jag vet inte riktigt varför just denna låt får hjärtat att slå snabbare och leendet infinner sig. Jag tycker inte att texten är så himla bra, måste vara beatet som får blodet att pumpa. Men glad blir jag, sen blir jag inte ledsen på väldigt länge. Borde kanske lyssna på denna låt hela tiden?!

Crystal Castles - Baptism
Att hitta en låt som jag inte gillar var riktigt svårt. Jag brukar faktiskt inte lyssna på sånt som jag inte gillar och om jag någon gång hör något jag inte tycker om så lyssnar jag aldrig på det igen. Därför har jag egentligen inte någon låt som jag inte tycker om, ingen jag minns i alla fall.
Fast denna låt är verkligen ingen favorit, tycker rösten påminner om en påtänd Barbie - något som enbart ger mig huvudvärk. Nu säger jag inte att Crystal Castles inte är bra, jag älskar faktiskt vissa av deras låtar. Tyvärr kan jag inte säga det om denna, tycker inte alls om den.
Så för tillfället är detta den låt jag tycker minst om, av de jag minns. Kan dock påpeka att jag har ett minne som en dement 80-åring.

Håkan Hellström - Hurricane Gilbert
Detta har varit min favortlåt enda sedan Emmylie lät mig lyssna på den för första gången på hennes mp3. Vi satt i skolan i åttan, väntade på att svenskan skulle börja och jag tyckte att just den dagen var riktigt grå.
Det var den dagen Håkan började bygga ett bo i mitt hjärta.
Enda sedan dess så har jag älskat denna låt och än idag kan jag sätta på den när jag känner att dagen är lite extra grå och tråkig - då lyfter denna låt upp alla stenar från mina axlar och gör så att jag kan andas igen. Det är precis därför jag älskar den så mycket.

Jag måste erkänna att jag tycker att detta har varit riktigt roligt, att svara på frågor såhär varje dag. På något sätt så har det hållt min blogg vid liv, även om jag tog en minipaus där i mitten. Därför har jag bestämt mig för att fortsätta på denna dagsgrej, genom att ta en lista som jag har hittat på en av mina vänners bloggar. Denna gång fokuserar listan bara på musik - fast det är bara roligt då jag älskar musik.

Listan ser ut såhär:

Om detta inte är första gången ni är inne på min blogg så vet ni om att jag har en bästa vän och att denna vän är min pappa. Vi har en speciell relation som inte enbart innebär att vi är far och dotter, vi är även vänner. Vi pratar om allt som händer, allt vi känner och alla tankar som finns. Det finns knappt någonting som jag inte berättar för pappa, han är den som vet mest om mig.
Han har alltid stöttat mig, om det så handlat om något enkelt eller något mer komplicerat - han har alltid funnits där. Han har aldrig svikit mig och jag vet att han aldrig kommer göra det heller, precis därför är han min bästa vän. Utan honom hade jag verkligen inte orkat leva, han är den som får mig att se ljuset när allt känns så mörkt och kallt. Han är den som förstår sig på mig, som förstår vem jag verkligen är. Det är det få som vet.
Jag har aldrig känt mig så lyckligt lottad som när jag tänker på allt pappa och jag gör tillsammans. Jag känner ingen som har en sådan relation till sin förälder eller till sitt barn, inte som vi har. Att vi går på fotboll, handboll, fikar, kör små turer med bilen och liknande - för mig är det guld värt.
Ett av de starkaste minnena jag har av pappa, det är när vi sitter och fika på Espresso house en dag. Vi pratar om att visa känslor och jag har precis berättat för pappa om en vän jag har som alltid säger "jag älskar dig" till någon i hennes familjen innan hon går hemifrån eller lägger på när de pratat i telefon. Jag sa inte det för att jag vill ha det så, jag är inte så som person. Men vi kom in på detta av någon anledningen. Då säger pappa med en självklarhet i rösten som jag aldrig hört förut; "Vi är alla olika, men du och jag vet att vi älskar varandra utan att behöva säga det, det är den tysta kärleken som är starkast, den man känner inom sig." Detta kommer jag aldrig glömma, den dagen jag tittade på pappa och insåg att det inte bara var jag som tyckte så, han förstod och höll med.
Min älskade lilla pappa, min bästa vän. Jag älskar dig. ♥

weheartit.com

Det värsta jag vet är när människor tar andra för givet, att någon förutsätter att man ska finnas där vad som än händer. Jag vet hur det är, när någon tar en för givet - man känner sig inte viktig eller speciell för fem öre. Jag har själv tagit någon för givet, en nära vän jag hade när jag var yngre. Jag förutsatte att han alltid var där för mig, hur lite jag än valde att höra av mig till honom eller lyssna på vad han hade att säga. Fast en dag så var han inte där, en dag då jag verkligen behövde honom. Fast jag förstår honom och efter den gången så har jag aldrig tagit någon för givet.
Jag har själv blivit tagen för givet och det känns hemskt. Det är inte alls roligt, man känner sig så jäkla överflödig. Som om den andra förutsätter att man känner att det är en ära att denna människa vill umgås med en. Därför har jag medvetet slutat vara den som alltid höra av mig till mina vänner, jag vill se vem som vill umgås med mig - som faktiskt tar sig tid att skicka iväg ett sms för att fråga om jag har tid att träffas.
Jag hade en vän som alltid förväntade sig att jag skulle finnas där. Hon var så van att jag lyssnade på hennes problem hela tidan utan att hon behövde lyssna på mig. I början lät jag henne trampa på mig, men efterhand så började jag ta ett steg tillbaka. Jag vet att jag inte är den som gillar att prata om mina problem, jag tycker inte om att lägga mina bördor på andra, men att andra förutsätter att jag aldrig vill prata om mig utan bara lyssna på andra - det tycker jag är fel.
Därför är jag glad att jag har en del vänner som är helt fantastiska, som litar på mig och berättar om sitt liv men samtidigt lyssnar när jag vill pratar. Det är de vänner som jag aldrig kommer släppa, de jag alltid kommer höra av mig först till om något händer. De är få med det är de som alltid kommer ha en plats i mitt hjärta.

Jag tror att vi alla kan beundra vackra människor, jag vet själv att jag är lite småkär i killar som Robert Pattinson, Alex Pettyfer och Adam Brody - mycket enbart på grund av deras utseende. Jag tror att vår hjärna är uppbyggd på ett sätt som gör att vi uppskattar skönhet. Fast bara för att man är snygg så innebär det inte att man har en snygg personlighet.
Jag skulle aldrig kunna dejta eller vara med en kille som inte har en fantastisk personlighet som tilltalar mig, hur snygg killen än är. För mig så handlar det inte om utsidan, även om där måste finnas någon form av attraktion för att där ska finnas en gnista som man ska kunna bygga något på. Jag tror alla letar efter en kombination av en attraktiv utsida och en fenomenal insida - och jag tror många mer eller mindre hittar det.
Jag vill bara hitta en kille som behandlar mig respektabelt, finns där för mig och tycker om mig för just den jag är. Om han sedan ser ut som Robert Pattinson eller en helt alldaglig kille - det har inte så stor betydelse.

Framtiden - Jag vet knappt själv vart jag är påväg och det skrämmer mig. Även om jag vet hur jag vill att min framtid ska vara utformad så kan vad som helst hända som gör att det inte blir som jag har tänkt mig. Det är något som skrämmer mig, att jag kommer vara på en plats i mitt liv om tio år som jag inte trivs med.
Mormor - Alla tänker nog på sin mormor lite då och då men det går nog inte en dag utan att jag ser hennes ansikte i mitt huvud, hennes gulliga lilla leende som alltid har fått mig att känna mig trygg. Det värsta är att varje gång jag tänker på mormor, som var något av det finaste på denna jord, så känner jag bara ilska och sorg över saker som är bundna till mormor och hennes död. Fast ibland kan jag minnas henne, som den genuint underbara människa hon var.
Meningen med mitt liv - Vad gör jag på denna jord? Vem är jag egentligen? Vem vill jag vara? Är jag den jag vill vara? Ja, det finns många frågor som jag ännu inte har funnit några svar på.
Vikten - Jag har alltid haft problem med min vikt och jag tänker väldigt ofta på den. Jag kommer antagligen aldrig bli nöjd med min vikt eller kropp, men jag har lärt mig att ta en dag i taget vilket är en bra bit på vägen.
Kärlek - För tillfället är jag kär och det tänker jag på väldigt ofta, både på det positiva och negativa. För vare sig jag vill det eller inte så tror jag i slutändan att alla behöver kärlek för att kunna må bra. Jag tänker ofta på om jag någonsin kommer hitta någon som jag älskar, som älskar mig tillbaka.
Mina nära och kära - Något av det viktigaste för mig är att jag vet att de jag bryr mig om mår bra. Därför tänker jag mycket på de jag älskar och oroar mig för att de inte har det bra. När de mår bra, då mår jag bra.
Allt - Jag vet att det låter konstigt, men ibland kan jag bara ligga på rummet och tänka på allt möjligt som har hänt, händer och håller på att hända i mitt liv. Jag kan bara flyga iväg i mina tankar utan att vara uppmärksam på det som händer runtomkring mig, man skulle kunna säga att jag ibland lever i mitt huvud. Det är då jag känner som mest, är som mest glad, ledsen, arg eller ensam. På ett sätt känns det skönt att jag bara kan åka iväg i mina tankar, men på ett sätt känns det väldigt jobbigt då känslorna blir så starka att jag inte alltid kan hantera dem på rätt sätt.

Vet om att jag borde gjort denna för några dagar sedan, men jag har haft en liten paus i några dagar nu, dels för att jag inte har haft en aning om vem jag skulle skriva till och dels för att jag har haft mycket annat för mig.

Kära Du.
Jag tänker inte skriva ett långt brev om allt som har hänt och varför jag skriver detta. Jag vill bara säga tack för att du finns där för mig när jag behöver dig. Varje gång jag behöver prata så vet jag att du bara finns ett telefonsamtal borta - och att du alltid svarar när jag försöker nå dig. När jag är arg på världen och känner att allt är meningslöst, då står du bredvid mig och får mig att se alla fina saker med vardagen. Du är en av stödpelarna i mitt liv, som håller mig uppe när jag bara vill falla ihop.
Så tack för att du finns, tack för att du gör min vardag så färgglad och tack för att just du är min vän.
Jag älskar dig.

Detta korta brev är till varje vän jag har som alltid har funnits där för mig, jag vet att jag inte alltid förtjänar det men ändå stannar de kvar. Så ta åt er av varje ord, för utan er hade jag inte kunnat leva. Ni gör mitt liv meningsfullt. Mina vackra, smarta och underbara vänner. ♥

weheartit.com

Ed Westwick, på bilden ovan, har mycket av det som jag är svag för hos killars utseende. Håret, längden och läpparna är de tre saker som jag faller för när det gäller utseendet. Det ska vara långt ruffsigt hår som man kan dra fingrarna genom, läpparna ska vara fylliga och kyssvänliga och killen ska vara längre än mig.
Fast egentligen så är utsidan inte en lika stor turn on som insidan. Om en kille har humor och är lättsam, öppen men ändå lite hemlighetsfull, låter mig vara självständig men ändå visar att han finns där när jag behöver honom och om han förstår vilka relationer jag har till nära och kära - då hade jag fallit för honom direkt.
Sedan handlar det faktiskt även om klädstilen också, jag gillar när killar vet hur de ska klä sig. Ljusa chinos, röda converse och en simpel skjorta - eller mörka jeans, svarta converse, en vit skjorta och en svart smal slips. Åh gud, det är sjukt snyggt på killar. Kläderna gör mannen, till viss del är det faktiskt så.

Något som jag verkligen inte klarar av hos killar, som verkligen är stora turn off's, det är när killen är för dominant och vill styra mig. Även om han vill veta vad jag gör precis hela tiden, och vill träffa mig dygnet runt. Sedan är det inte kul om killen är för svartsjuk, visst är det lite charmigt om man märker att killen är lite svartsjuk men ibland kan det bli för mycket. Något av det värsta jag vet är när killar inte har en bra hygien, det är nog den största turn off för mig - om en kille inte är fräsch, i brist på andra ord. Sedan handlar det mycket om en balansgång - man ska vara unik men ändå inte för annorlunda, ibland är lagom riktigt bra.