I could stand by the side,
And watch this life pass me by.
So unhappy,
but safe as could be.

So what if it hurts me?
So what if I break down?
So what if this world just throws me off the edge?
My feet run out of ground,
I gotta find my place,
I wanna hear my sound.
Don't care about all the pain in front of me,
cause I'm just trying to be happy.

Det nya året har redan gått mig till huvudet. Jag förstår inte riktigt hur man kan ändra inställning så fort men jag har verkligen börjat se livet på ett helt annat sätt. Jag försöker verkligen, jag försöker se allt som kan göra mig glad. Livet har kanske bara gjort det lite svårare för mig att hitta de ljusglimtar som finns, fast nu är jag på god väg till ett gott tillstånd.
Det finns fortfarande steg som jag inte är redo att ta, fast de är små om man jämför med de jag redan har tagit. Jag har fått för mig att detta året kommer bli mitt år och även om man börjar på ett nytt år så ska det automatiskt sett inte vara början på ett nytt liv - fast så är det verkligen för mig. Nu handlar det bara som att gå vidare och vidga vyerna.

Tänk att så lite kan skapa så mycket. Ett litet "ja" kan bilda en lyckokedja som aldrig tar slut. För just nu känns det som om min lycka precis har börjat och om allt går bra så kanske hela detta året kan bli min lyckokedja - jag hoppas verkligen på det.
Nu fokuserar jag på allt som är positivt i mitt liv - allt som gör mig glad.
Hur kunde jag förändras så mycket över en dag?
Var det kanske bara en mental gräns?