Jag vet inte om det beror på händelser som inträffat de senaste dagarna eller om

mitt perspektiv helt enkelt har förändrats. Egentligen har det ingen betydelse varför

jag helt plötsligt har en känsla inom mig som insisterar på förändring. Det kan vara

att jag, totalt omedvetet, har tagit steg mot ett mål som inte varit självklart för mig

men som nu har blivit en verklighet. Det kan beror på att jag har tittat på för många

avsnitt av serien Awkward(best show ever btw!) eller att jag fick världens finaste

komplimang igår när någon refererade till mig som en "diamant". Jag vet faktiskt inte,

men något har gjort ett avtryck i mig och det har resulterat i en ny syn på situationer

som från början varit tunga stenar mot mitt bröst.

 

Jag har alltid sett mitt glas som halvtomt, något annat perspektiv har aldrig existerat

för mig - ibland har det även varit helt tomt trots medgångar. När jag tänker efter kan

jag inte förklara varför, jag har alltid varit en människa som observerat livet ur en ack

så negativ synvinkel. Det har blivit en vana. Fast det ska bli ändring på det, från och

med idag så ska jag se livet på ett annat sätt - mitt glas kommer vara överfyllt. Jag

har insett att livet inte kommer ge mig något gratis, jag måste arbeta för det - ett

arbete som jag inte vara villig att utföra innan. Nu är jag mer än villig att skapa nya

händelser som förhoppningsvis kommer förgylla livet på alla sätt och vis.

 

Istället för att fokusera på människor som sårar mig och situationer som jag inte kan

kontrollera så tänker jag lägga allt mitt fokus på saker som tillför något till mitt liv.

Jag tänker njuta av allt som går min väg, så som examinationen jag hade för någon

dag sedan med min grupp där läraren "tyvärr" inte kunde hitta något att kritisera

(hennes egna ord), eller gårdagen när min mentor besökte mig på förskolan och inte

hade något negativit att säga. Ja, jag skryter men det har jag rätt till. För jag är bra

och jag har aldrig känt mig så kompetent som jag gjorde igår. Jag kan och det har

tagit lång tid för mig att inse det, att inse att jag inte är helt värdelös.

 

Så nu vänder jag blad, påbörjar en ny sida och hoppas på det bästa. För er som får

följa med så hoppas jag att vi kan skriva fantastiska historier som aldrig kommer

glömmas. Och för er som får stanna på föregående sida, tack för denna tid men jag

orkar inte med er längre - ni har förstört tillräckligt så bye bye.